I worked so hard, to get where I am, tell me why I feel this way?

...

Det känns som om ett litet monster byggs upp inuti mig och äter upp mig inifrån och ut. Jag vet inte vart jag ska ta vägen längre, marken rasar samman där jag går. Varje gång jag försöker kravla mig upp på ytan, trycks jag ner igen när jag nästa kommit enda högst upp.

Jag är så trött på precis allt, och jag vill bara att det för en gång skull ska gå bra för mig.. inte kunskapsmässigt utan kärleksmässigt. Jag vill någon gång, gärna inom en snar framtid, hitta någon jag kan dela glädjen och skrattet med, någon vars trygghet jag trivs att vara med, någon som kan behandla mig så som jag förtjänar att bli behandlad.

Jag har tagit mycket skit genom mina ynka 17 år, jag vet hur det är att tackla en stor barriär som man inte kommer bort ifrån, jag vet hur det känns att bli sviken, hur det känns när hoppet sjunker till den allra djupaste botten.

Är jag verkligen så hemsk? Kan jag aldrig leva upp till någons förväntningar och vara bra nog?

Att ständigt känna sig som ett misslyckande tar på energin, den energin som man skulle kunna lägga på något mycket bättre, något som faktiskt gör en lycklig.

Jag trodde faktiskt att det var något på gång, att sedan se dig vända ryggen till, gjorde ont, även att jag inte visste helt vem du var, så kändes det, precis som en sveda när man bränt sig på elden.

Du kom in i mitt liv, och jag lät dig gå ut ur det lika fort, varför lyckas jag aldrig behålla någon i mitt liv? Varför gör jag alltid något fel, som gör att hela världen vänds upp och ner?

Det är frågor jag inte kan svara på, frågor jag aldrig kommer få svar på. Aldrig.

Jag önskar att allt var annorlunda. Att du såg mig för den jag är, inte den jag borde vara eller den du vill att jag ska vara. Jag är den jag är och det kommer jag alltid vara. Du ska inte få mig att ändras, aldrig någonsin. Vill du inte ha mig för den jag är, vill du inte ha mig alls.

Du är underbar och ska aldrig behöva känna sådär, aldrig. Du är bäst och jag älskar dig, ger inte killen uppmärksamheten du förtjänar kan han gå och dö för han är inte rätt för dig och har absolut inte rätt att få dig att känna dig värdelös. Du kan alltid prata med mig, jag lovar.

Du och jag ska till London nästa år, då jäklar ska vi ha det bäst! Vi ska skratta och le, skapa minnen för livet och bara leva livet! Kanske där träffar du någon kille som uppskattar den fantastiska människa du är, eller så kanske det leder till att du träffar den du är meant to be with. Jag vet att du kommer hitta honom en dag, det vet jag. Du är bäst och jag älskar dig, glöm aldrig det! §§